I februari 2026 var det 200 år sedan den finländska dövundervisningens pionjär Carl Oscar Malm föddes. Hans livsarbete påminner oss om att språk inte bara är ett verktyg – det lägger grunden för identitet, lärande och delaktighet.
Undervisningen för döva i Finland har förändrats mycket genom åren. En kärnfråga har hela tiden varit: vilket språk får barnet växa upp på, lära sig på och bli bemött på? Den frågan är fortfarande aktuell och berör både familjer, lärare, forskare och samhället i stort.
Valteri har en lång tradition inom undervisning för hörselskadade i Finland och har länge varit en central aktör på området. Vid Valteri är ett av undervisningsspråken finskt teckenspråk, och i undervisningen beaktas det språk som den hörselskadade eleven använder för lärande och delaktighet.
Med anledning av jubileumsåret är det naturligt att stanna upp och reflektera över hur de nationella teckenspråken har vuxit fram och hur de har utvecklats inom dövundervisningen.
Användningen av teckenspråk har inte alltid varit självklar
I slutet av 1800-talet spreds den så kallade oralismen och den nådde också Finland. Man försökte ersätta teckenspråket med tal och läppavläsning. Tanken var att döva skulle anpassa sig till den talande majoriteten. Under många år var teckenspråk förbjudet i skolorna. Eftersom skolorna ofta hade internat levde språket och andra traditioner ändå kvar bland eleverna på fritiden. Elevhemmen vid statliga specialskolor är också en del av Valteris historia.
På 1970-talet började man åter gå mot undervisning på teckenspråk, och på 1990-talet blev det möjligt att studera teckenspråk som modersmål. Teckenspråket erkändes som ett eget språk, och inom dövundervisningen började man tala om tvåspråkighet. Även hörande barn till döva föräldrar, hörande syskon till döva barn och andra barn som behöver teckenspråk uppmärksammades, även om behovet av språkligt stöd för denna grupp ännu inte beaktades tillräckligt.
Många döva upplever fortfarande att de bär med sig spår av oralismens epok – även min mamma hör till dem. Själv har jag haft tillgång till starka språkliga förebilder genom min familj, släkt, sociala nätverk och senare genom studier och arbete. Det har gjort att min språkliga identitet är tydlig och stark. Jag är teckenspråkig trots att jag är hörande. Jag har rätt till teckenspråk. Det är mitt språk, som jag har kunnat uttrycka mig på i min familj, och det är ett språk jag inte kan leva utan. Genom teckenspråket bär jag också med mig en kultur med egen historia och egna traditioner.
Rätten till sitt eget modersmål
Varje barn har rätt till sitt eget språk. Modersmålet är viktigt – det hjälper barnet att tänka, forma sin identitet och känna tillhörighet. Malms arv påminner oss om att språk är mycket mer än ett skolämne. Det är en central del av att vara människa och att kunna delta i samhället. För barn som växer upp med teckenspråk ger en teckenspråkig miljö en stabil grund för lärande, kommunikation och identitetsutveckling.
Valteri har en central roll i att stödja hörselskadade och teckenspråkiga elevers skolgång. I mitt arbete, när jag får diskutera ett barn i behov av stöd med kommunens yrkespersoner inom fostran och utbildning, upplever jag att jag fungerar som en slags tolk mellan barnet och den omgivande gemenskapen. Genom mina egna erfarenheter kan jag förstå språkets betydelse för ett teckenspråkigt barn. Den gemensamma dialogen ökar också förståelsen – oftast för alla parter – för förväntningar, för behov av stöd och även för kultur, eftersom språk alltid hänger samman med kultur.
Att se hela barnet
Det jag önskar är att varje barn får bli sett i sitt sammanhang. Att man inte bara fokuserar på enskilda behov, utan också på helheten runt barnet – familjen, språket och gemenskapen.
Flerspråkighet är en stor tillgång. Att få använda teckenspråk parallellt med talat och skrivet språk öppnar dörrar, stärker självkänslan och gör det möjligt för barnet att vara sig själv – fullt ut.
Valteris tjänster för hörselskadade barn och unga
Valteri erbjuder handledning och stödperioder för barn och unga med hörselskada. Målet är att stöda elevens utveckling och lärande i den egna närskolan. På finska erbjuder Valteri även undervisningsgrupper för hörselskadade elever.
Valteri ordnar också nätbaserad undervisning i finskt teckenspråk. För de finlandssvenska barnen ordnas det här inom projektet Språkstyrka av Ytteresse skola. Teckenspråk kan också vara modersmål för hörande barn. Därför riktar sig den nätbaserade undervisningen till alla barn och unga som använder teckenspråk, oavsett hörsel.
Här finns också aktuell information om tjänster, utbildningar, forsknings- och utvecklingsarbete samt andra frågor som rör stöd för barns och ungas lärande och skolgång.
