Vid Askola skola förberedde man sig våren 2020 på att en elev med grav intellektuell funktionsnedsättning och som studerar enligt verksamhetsområde skulle börja i årskurs ett. Skolan stod inför en ny situation, eftersom eleven skulle börja studera i klassen för allmän undervisning. Det viktigaste var att sammanfatta det gemensamma målet: att skapa en så lyckad skolstart som möjligt för eleven. För att uppnå detta bad man Valteri center för lärande och kompetens att stöda skolstarten.
Övergångsskedena på studievägen är ofta de mest betydelsefulla och kritiska för att uppnå en enhetlig studieväg. Vid dessa punkter granskas behovet av stöd, stödformernas tillräcklighet och lämplighet med beaktande av den nya situationen. Dessutom får eleven vanligtvis nya kontaktpersoner. När en ny elev börjar i grundskolans lågklass ska den kunskap och de färdigheter som är väsentliga för elevens lärande överföras från förskolan till grundskolan.
Vilja att förstå och lära sig nytt
Vid Askola skola finns tre klasser för specialundervisning på olika årskurser. Eleven som flyttade från förskolan till lågstadiet deltog i klassundervisningen inom den allmänna undervisningen med specialarrangemang. Undervisningen ordnades enligt verksamhetsområde, vilket krävde att i synnerhet klassläraren och skolgångshandledaren samt de andra kontaktpersonerna satte sig in i ett helt nytt ämne.
– Samarbetet med Valteri inleddes så fort vi fick veta att eleven skulle komma till oss. Den största farhågan var naturligtvis hur vi skulle kunna agera som en specialskola, även om vi inte är det.
Dessutom måste man beakta elevens säkerhet, tillräckliga stödåtgärder, tillgänglighet i lokalerna
och andra saker – vi övervägde alla dessa saker så gott vi kunde. Att vi hade tillräckliga personalresurser och fungerande lokaler var av största vikt, berättar rektor Eeva Hanhivaara, som framgångsrikt främjade ärendet tillsammans med ledningen för bildningsväsendet i Askola kommun.
– Valteris stöd genom handledningsbesök var en absolut förutsättning för att vi skulle kunna producera målinriktad undervisning. Under handledningsbesöken fick läraren och handledaren praktiska tips om arbetet samt redskap för att utarbeta IP:n. Vi fick mod att agera på det sätt som situationen krävde, beskriver rektorn nöjt ett år efter starten. Alla vuxna i skolan fick samtidigt information och kompetens om studier enligt verksamhetsområde och om bemötande av ett barn med intellektuell funktiosnedsättning som inte kommunicerar genom tal.
Yrkesmässigt stöd i arbetet
Valteris handledande lärare Kukka-Maaria Kaukomaa, AKK- och MDC-handledaren Olja Värtö och fysioterapeuten Johanna Allsopp genomförde ett handledningsbesök och två lokala stödperioder vid Askola skola. Under höst- och vårterminen gjordes besök ungefär en gång i månaden. I stödperioden ingick också konsulterande distanshandledning. De följde upp och handledde dem som arbetade med eleven, utvärderade elevens utveckling och behov samt tittade på hur gruppdynamiken och verksamheten fungerade.
– Utan Valteris stöd och handledning skulle jag fortfarande grubbla över samma saker. I min nya arbetsuppgift stötte jag varje vecka på saker som man inte bara kunde sköta på basis av magkänslan eller tidigare erfarenhet. Det fanns ny lagstiftning, rättigheter för barn med funktionsvariation, frågor som gällde habilitering och samarbetspartners, aktiv kontakt med vårdnadshavaren – allt möjligt som var främmande för mig, och jag skulle inte ens ha kunnat ta allt i beaktande. Å ena sidan gav Valteris anställda stöd i att hitta det som jag som lärare måste koncentrera mig på, och å andra sidan gav de råd om vad jag kan låta bli att beakta eller hänvisa till andra för beslut eller lösningar, räknar klassläraren Erja Alanko upp. Hon hade också själv tagit reda på mycket och satt sig in i undervisning enligt verksamhetsområde på förhand.
– Jag fick konstruktiv hjälp med att göra upp IP:n och med att utvärdera eleven. Jag fick också stöd för min egen ork och upplevde att handledningsbesöken friskade upp vårt lärar-handledarsamarbete. Valteris handledare hjälpte mig med många olika frågor i arbetet. De utvecklade också en positiv anda och lösningsfokus hos mig. De plockade ut bra saker i vardagen och korrigerade eller fördjupade andra. I och med handledningstillfällena kunde vi förnya undervisningen och vardagen genom små förändringar, till förmån för eleven och oss själva, konstaterar Alanko nöjt.
Det yrkesövergripande samarbetet gav fart
Vid Valteri center för lärande och kompetens har man märkt hur samarbete mellan många olika slags yrkespersoner i skolvardagen klart främjar lärandet och skolgången för en elev i behov av stöd. Det yrkesövergripande samarbetet sker under handledningsbesök i skolorna, där Valteris arbetspar med en lärare och en habiliterare ofta deltar. För att säkerställa en lyckad studieväg intensifierade man även i Askola det yrkesövergrpiande samarbetet under vårens överflyttningsmöte, där förutom skolans representanter även förskolans personal – barnträdgårdsläraren, den personliga handledaren och specialläraren – samt terapeuterna och vårdnadshavarna deltog.
– Det var berikande att träffa och se den nya eleven med sina vårdnadshavare och sommarassistenter innan skolarbetet inleddes. Samtidigt sänktes tröskeln för kontakten med vårdnadshavaren. Jag tycker också att det är viktigt att redan från början ha ett naturligt samarbete med yrkespersoner inom olika branscher. Det var särskilt betydelsefullt och det öppnade ögonen att få mångsidig information av elevens ergo-, fysio- och talterapeut, som hade haft ett förhållande till barnet i flera år. Alla tips och tankar jag fick gav mig bekräftelse på hurdant arbete och vilken verksamhet som kunde ingå i skolvardagen. Terapeuterna gav mig också utbildning i olika hjälpmedel, användning av talhjälpmedel och kommunikation, utveckling av rörligheten och justering av arbetsstolen när skolvardagen hade kommit i gång, summerar en lättad Alanko.
Styrkor som utgångspunkt för undervisning enligt verksamhetsområde
I undervisning enligt verksamhetsområde ordnas undervisningen enligt verksamhetsområde i stället för läroämnen. Verksamhetsområdena är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter i dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Elevens styrkor utgör utgångspunkten för planeringen av undervisningen. Man strävar också efter att göra lärmiljön fungerande och motiverande för eleven, och olika situationer under skoldagen utnyttjas i lärandet.
– I början av skolan förbereddes lokalerna för eleven, och vi funderade tillsammans på klassen och arbetsfördelningen under veckorna. Valteris anvisningar var en viktig del av genomförandet av elevens studieväg. Jag tycker att vi kunde beakta elevens behov och färdigheter och utveckla uppgifter som motsvarade hens färdigheter, och vid behov lägga till lite utmaningar i dem eller göra dem mer meningsfulla och intressanta, berättar den personliga assistenten Mirka Vauhkala.
Elevens föräldrar tyckte också att året var riktigt lyckat.
– Toppen, lärarna och assistenterna var väldigt trevliga och engagerade, de tog vårt barn i beaktande och utvecklade hela tiden verksamheten. De fick saker att rulla, och Valteris handledningsbesök och handledning var till stor hjälp i detta. Jag kände mig också tryggare när flera aktörer arbetade för vårt barns bästa, konstaterar elevens vårdnadshavare.
